Varför är det de små sakerna som faller i glömska. Små men inte desto mindre viktiga dessvärre. De där AD-dropparna. Måste hitta en rutin för dem, för jag har så vansinnigt svårt att komma ihåg att ge dem till lillebror. Kanske i samband med min egen frukost? Ja. Kanske.
Annars är jag vansinnigt trött i dag. Lillebror sov oroligt och därmed även jag. Länge sedan jag kände mig så här slut. Kan de där mammahormonerna som ger en extra energi vara förbrukade nu tro? Men solen skiner utanför, ska se till att fånga några strålar med fejjan så kanske jag känner mig lite mer levande.
1 kommentar:
Jag glömmer också alltid. Innan hade vi den i vällingen, så så kom vi ihåg det, men nu vägras välling och då blir det svårt att komma ihåg.
Skicka en kommentar