Insikter om shopping

Blev så sugen på att köpa nåt riktigt fint och kvinnligt till nyårsafton när jag satt och googlade i går, så i morse vinkade jag adjö till S och lilla Alma och tog tuben till mina gamla hoods på söder. Målet var klänning till mig och kanske lite annat, något som inte känns daterat till innan min graviditet. Första stoppet blev på Uni där jag handlade finfina grejer till Alma. Sen kunde jag inte låta bli att smita upp till A för att kolla in hennes lilla bebis. (Oj vad han hade växt. Så fin). Sen kom jag på att jag var tvungen att skynda ut. Jag skulle ju shoppa. Till mig själv. Ut på stan igen. Upp på Götgatsbacken, bara för att upptäcka att den är lika full av kids som Drottninggatan är full av turister. Armbågade mig in på Weekday där jag insåg att de slutat sälja externa märken (typ Ulrika Sandström som ju jag var ute efter) och deras sorliga kopior eller några stretchjeans var jag inte sugen på. Ut igen. En sväng in på Whyred. "Just det ja", mindes att de har alldeles för stora storlekar för mig. Ut igen. Tuben tillbaka till Vasastan. Hem till söta fröken och pappa S. Phew...
Dagens insikter:
1. Det är roligare att handla till Lillskrot än till mig själv.
2. När jag kollade upp återförsäljare för mina favvomärken insåg jag att Vasastan faktiskt har riktigt bra shopping (Katitzi, Black Market, Carin Wester...)och mycket lugnare stämning. Nästa gång det suger i shoppingtarmen tänker bara att kliva ut genom dörren och kanske att jag faktiskt hittar något då. Så länge får nån gammal trasa duga till nyår.

Nyårsstassen

Jag tror jag skulle vilja ha ett litet nummer från Ulrika Sandström på Nyårsafton. Kanske den här! Eller nån fin catsuit med en välskräddad kavaj. Stiletterna är givna. Likaså bärsjalen. Ha ha.

Annars händer det inte så mycket här i mitt lilla hörn av världen. Jag njuter mest av att S är ledig och att vi kan hänga tillsammans hela familjen. Lillskiten är tre månader nu och helt ljuvlig. Jag är totalt nyförälskad! Lite dålig på att uppdatera för tillfället, men jag kommer igen efter helgerna. Gott nytt på er!

GOD FORTSÄTTNING!

Fixa barret

Mer frisörhumor...

Själv skulle jag behöva färga håret igen.
Får se om jag hinner fixa barret innan nyår.

Det var den julen... Del 2

Kräksjuka jajjemen. Fy satan vad det är äckligt. Tur att det går över fort åtminstone. Och TUR att jag har fantastiska pappa S som kan ta Liten när jag "kör buss" inne på toaletten. Återigen tänker jag på alla ensamma mammor där ute och hoppas att de allra flesta i alla fall har NÅGON som kan komma till undsättning när skiten träffar fläkten.

Men jag mår bra nu.
Och mamma också.
Pappa vet jag inte riktigt, han har säkert fortfarande ont.
Men jul blir det i alla fall. Har till och med lite julstämning i kroppen. I dag ska jag handla julklappar. Farmor och farfar ska vara barnvakt en stund. Verkar dumdristigt att dra med sig vagnen i ett julhysteriskt Stockholm...

Just nu sover min dotter i bärsjalen och hon skulle säkert kunna sova själv nu, en stund i alla fall, för hon är så stor och kool, men jag tycker att det är så mysigt när hon andas tungt mot mitt bröst. Jag njuter av det nu. Det är så fint.

Det var den julen...

Samtal med pappa:
Jag: Hallå?
P: Uuuhhhh...
Jag: Hur är läget?
P: Förjävligt.
Jag: Vad har hänt!?
P: Jag har fått ryggskott. Igen.
Jag: Åh nej, stackare!
P: Ja, vi får väl se om det blir någon tomte i år...
Jag: Ja, men tänk inte på det, vila nu så att du blir bra i stället. Krya på dig.

Samtal med mamma:
Jag: Hej mamma, hur mår du?
M: Nej...nej.. Det är inte så bra.
Jag: (Men vad är det här!?) Vad har hänt, mamma?
M: Jag har maginfluensa...
Jag: Men åh vad jobbigt. Du får försöka dricka lite te och äta skorpor.
M: Hhuuuh.... måste lägga på nu...

Dagen före dagen, före dagen, före dagen, före dagen, före dopparedagen...

Dagens outfit

Minns ni det där skärpet jag köpte i somras när jag var höggravid. Well. I dag får det premiär tillsammans med jeans från Whyred och 2nd hand kofta.

Confession

Jag avslutar väldigt många ord med -is nu för tiden... Jag vet, jag vet, jag vet... Odd Molly nästa.

I natt...

...har jag spelat bandy med jordnötter...

Konstiga amningsdrömmar

Jag drömmer helt sjukt mycket. I natt drömde jag om en gammal kompis, hon heter Jennie, men i drömmen hette hon Mandarin. Uttal - MAndarin, med betoning på första a:et.

Söndagskaffe eller trädgård?

Det har blivit något av en tradition hos oss. Att våra bakfulla vänner kommer över på en kopp kaffe på söndagarna. Det är en win win liksom. Vi får höra sköna anekdoter från livet utanför spädbarnsbubblan. De får välbehövligt koffein och lite familjestämning. Ett axplock från gårdagen innehåller saker som halkspyor, tryckarklubb och tankar kring nyårslöften som att "tappa det", alltså typ släppa kontrollen. Ett förslag var att fria till folk tills man fick ett Ja. Ha ha. Det är supermysigt och jag älskar att våra vänner känner sig så hemma hos oss att de går och fixar sitt te eller kaffe själva om det tar slut. Det är verkligen fördelen med att bo i stan, att det blir lite mer spontant. Men ibland drömmer jag om hus och trädgård...

Acne och Lanvin

Vad tror ni? Kan det va nåt? Eller har vi tröttnat på modecrossover? Ser visserligen fint ut men jag tror kanske att jag personligen är lite fed up på fenomenet. Kan ingen överraska lite i stället, göra något helt whack, något nytt!

I natt jag drömde

Att jag åkte skidor. Fy fan vad härligt det var. En gång i tiden, när jag var ung och dum, hoppade jag av min dansutbildning för att spendera en säsong med en fransk snowboardåkare i Avoriaz. Då åkte jag också bräda, det gör man när man är ung och lite tuff. Nu är jag gammal och har således gått tillbaka till vanliga hederliga lagg. Nu har jag inte åkt på evigheter, men i år, förlåt, näst år ska det svängas slalom. Jajjemen. Jag tänker mig Åre i påsk. Det blir bra. Skitungen får åka pulka.

Dagens top 3

1. Känner mig "utvilad".

2. Klädde mig, för en gångs skull, rätt när vi var ute.
(Att det ska vara så jävla svårt!?)

3. Kära vänner på söndagskaffe.
(Men vart fan är dom!? Kaffet svalnar ju....)

Vännerna är bäst!

Hur glad blir man inte när man öppnar dörren en sjaskig decembermorgon och möts av det HÄR paketet!? Finaste, finaste vännen, som bor i NY sedan en massa år tillbaka, hade plockat ihop ett perfekt set med presenter till Alma. Shit! Jag ville nästan gråta. Hon har själv två kids och har varit superfint stöd för mig som nybliven mamma. Med presenterna följde ett kort, och längst ned stod det:
"PS. Lucas kunde ligga och stirra på Zebran i typ 20 minuter".
Ha ha. Inte bara fina presenter till Alma, kaffepaus till mig också.
Vart skulle man vara utan goda vänner!?

Amning. Jämställdhet.

För att sånär komma tillrätta med min bristande sömn har omständigheterna nu gjort oss till mycket jämställda föräldrar. (Eller? Det här med jämställdhet under föräldrarledigheten förbryllar mig mycket och det diskuteras ju bland annat här och nattlig rättvisa här. Själv tror jag att om alla är nöjda så är det bra/jämställt).

Hos mig blev det i alla fall så här:
Efter en veckas nattligt kånkande, snuttande och vyssjande fram till morgonkvisten började jag närmast få panikångest varje gång det började närma sig nattning. En kväll när S skulle gå in till "fyllesängen" och gav Skrot till mig, brast det slutligen för mig. Resolut tog jag Skrot i famnen, gick ut till S, lämpade över henne på honom och sa:
- I natt är det jag som sover i fyllesängen. Jag skiter i hur ni gör det (tills den dagen hade alltid Skrot sovit klistrad vid min kropp) men jag måste få sova och få sova själv! (Åtminstone mellan amningarna).

Det gick hur bra som helst.

Nu är det jag som sover i fyllesängen.
S och Liten Skrot nattar och sover tillsammans, jag går in till dem och ammar när det krävs och kan sedan somna om i EGEN säng.

Jag slipper ha ångest, får hyfsat med sömn och S tycker att han har fått bättre kontakt med Skrot.

Så var det med det.

Shopping, kläder, nappar och sånt

Ok. Nu är det så här att jag verkligen BORDE shoppa. De där skorna jag snackade om - har bestämt mig för ett par jodphurs. Sen har mina favoritjeans gått sönder. Jag har slitit ut dem. Hörde ni det? Slitit ut dem. In this day and age...

Mina favoritjeans kommer från Nakkna, faktum är att mina tre mest använda jeans/byxor kommer där ifrån. Nu är ju inte Nakkna mest kända för sina jeans direkt, snarare sina draperingar, men de sitter som en smäck på mig.

Annars har jag nämligen väldigt svårt att hitta jeans som sitter bra. Förr i tiden var det Gul&Blå:s modell Blondie som var som klippt och skuren för mig. Men när jag för cirka ett halvår sedan traskade in i en butik och frågade efter modellen, tittade den unga expediten frågande på mig och sa: "Den modellen har vi inte sålt på säkert fem år".
Det är då man inser att man inte är 20 längre... Hrmpf...

Sen har Skrot växt ur storlek 56, dags att uppdatera med lite större storlekar.

Och till dagens mysterium: Alma har somnat om med hjälp av nappen. Hon har vägrat napp hela tiden, nu plötsligt funkar det. Men jag räknar med att det är en engångsgrej. Hon är verkligen helt random, min dotter. Ha ha.

Working moms part 2

Ok. Nu har jag skrivit två olika inlägg om min "förundran över Modebloggerskan" som jag raderat eftersom jag inte riktigt vet vad det är jag vill säga, eller om jag ens borde försvara det jag skrev. Men eftersom jag fått så många kommentarer (mest muntliga) om det så försöker jag igen.
Here we go:
Det var verkligen inte menat som någon präktig mammorskavahemmaochtittasinabarniögonenheladagarna-kritik. Jag har inget emot mammor som väljer att jobba. Morsor får göra vad de vill. Det skiter jag blankt i. Bara de mår bra. Men jag tycker kanske att det är lite bettskena på det. Duktig flicka liksom. Jag är själv en "duktig flicka" och har drivit mig själv över gränsen flera gånger och vet att det är tuff skit att komma tillbaka sedan. Men har man ork och lust. GO! Verkligen. Jag vet bara att jag aldrig skulle orka. Prestationsångesten skulle ta kål på mig innan jag ens hunnit hem från BB. Sen har jag ju förstått att alla bebisar är olika. Så efter att ha läst hennes blogg lite mer kan jag konstatera att min Lil Skrot inte har många gemensamma nämnare med hennes bebis. Lil har lite mer temperament, om man säger så, sårskilt när hon var så där liten. Nobody puts Lil Skrot in a corner! Liksom.

Angel of Harlem

Grannen lyssnar på U2. Jag med...

Jag har en MacBook

Hej igen Tranan

Jag var på Tranan i lördags. Musikern fyllde år. Jag var där i en och en halv timma, drack ett halvt glas vin och pratade mig nästan hes. Jag kände att det var bra för hälsan.

Working moms

Angående tidigare inlägg.

Som nybliven morsa ska man naturligtvis göra det som känns rätt för en själv. På så sätt blir man ju bästa föräldern.
Jag kan bara inte bestämma mig för om jag är imponerad eller förundrad över Modebloggerskans (till synes) opåverkade framfart.

Själv är jag så jädra snurrig i kolan just nu att jag inte har någon aning om vad det är jag ska handla när jag väl kommer till affärn. Och då snackar vi ICA, inte Carin Wester. I går gick jag runt, runt bland varorna och funderade: "Just det, ljus var det... Nähä, det fanns visst inga sådana... och så var det mjölk.. eller"? När jag väl kom hem visade det sig att det var tändstickor jag skulle köpa. Hm.. Well..

Men det är ju JAG det.

Nu hänger jag och bebis hemma och lyssnar på kristen bluegrass och ska snart glamma ner till Babyland och köpa nya bajspåsar till blöjhinken.

Later folks.

2nd hand shopping

Nu har jag hittat både Myrornas och Stadsmission i mina kvarter. Vasastan artar sig, folks. Har dock inte listat ut hur man shoppar med en spädis. Och jag tycker det kan vänta.

Men vissa glammar på som vanligt, med spädisen chict under armen.
Bra eller anus?

Själv känner jag bara... att folk får göra som de vill men... Suck!
Hur orkar man? Och varför?

Måste ha min fix

Min enda motivation att ta mig ut i detta ruskväder.

Sax & Fön

När frisörsalongernas ordvrängeri tar sig ut på gatan.

BTW. Undrar hur många som väljer frisör efter vitsfaktor? "Det där var en rolig en, han kan säkert fixa en fin frisyr". Liksom.
Själv är jag väldigt noga med vem som kommer nära min kalufs med en vässad sax. Håret är MYCKET viktigt och en ständig källa till ångest och tvivel. Långt eller kort? Uppsatt eller utsläppt? Ljust eller mörkt? Men nu har jag slutat ha hårångest, gått tillbaka till den frisyr och färg jag trivts bäst med genom åren. Mörkt långt page. Drömmen är alltid långt hår. Så nu låter jag det växa, skippar frisören ett tag och gillar läget.

Önskelistor

Jag har ändrat mig. Jag vill nog ha ett par nya Doc's istället... eller ett par fräna jodphurs. Hästbutik, var det inte så Ulrika? Hm... tål att tänkas på.

Annars undrar jag vad man önskar sig till en ljuvlig liten tremånaders?
Vilka prylar har varit oumbärliga för era små kottar? Babysitter? Vyssanlullfötter? Mobil till spjälsäng?

Så här är det...

Det här inlägget skulle kunna bli hur långt som helst. Nu får vi se hur mycket jag hinner skriva innan min kära skatt vaknar.

Men så här är det:
Jag har haft sömnproblem i sex år.

Det hela började under en period av mitt liv när jag lämnade en relation som fullkomligt höll på att dränera mig, (det är något av det svåraste jag gjort, men jag tog mig ur, i ren självbevarelsedrift) samtidigt som jag höll på att sälja min lägenhet och köpa en ny. Jag hade två halvtidsjobb, satt i två styrelser för olika välgörenhetsorganisationer och ledde stödgrupper.
Kort sagt - det var fullt upp.
Konsekvens - sömnen uteblev.
Livet kändes mörkt och segt som tjära.
Det var tufft.
Det blev bra till slut.

Men sömnen. Den ville fortfarande inte vara en naturlig del av livet. Och så är det än i dag. Jag tror jag har någon slags sömnfobi, det är inte ens stressrelaterat längre, jag får panik bara vid tanken på att sova - eller snarare att INTE kunna sova.

Detta har nu, i kombination med ett spädbarn som är mycket nyfiket och vill att jag ska vara hennes ben på nätterna, tagit ut sin rätt. Eftersom jag har varit oförmögen att "ta igen" sömn är jag helt enkelt utmattad.

U t m a t t a d.

Almas fantastiska pappa har ryckt in och dragit ett stort lass ett tag nu så att jag åtminstone kunnat sova en del på nätterna. Livet känns redan lite ljusare.

Men det är dags nu.
Det är dags att på allvar komma till rätta med min sömn och min amatöranalys säger mig att det i sin tur handlar om att jag måste lära mig att hantera stress på ett bättre sätt.
Jag har tagit första steget. Jag var hos doktorn i dag. Jag har fått en remiss.

Motivationen ligger här bredvid och sover sött. Hon är fantastisk. Det vackraste jag vet.
Det ska bli bra det här!